Honung och bin
Det blir nog ingen större städning idag. För fint väder, helt enkelt.
Vill sitta och läsa och njuta hellre än att vara inne och jobba på. Det tar jag en dag då det är sämre väder!!
Läser Sue Monk Kidds bok "Honungsbiets hemliga liv". Har läst 'inneromslaget' eller vad man ska kalla det och är imponerad över de recensioner och den uppmärksamhet boken fått.
"Honungsbiets hemliga liv är en sensationell romandebut, den har i USA sålt i mer än 3 miljoner exemplar och legat på bestsellerlistan i mer än ett år, oftast på förstaplatsen."
Book Magazine skriver: "Jag trodde inte att det fanns några perfekta böcker men när jag läst den här ändrade jag uppfattning. Språket är spänstigt och inspirerat. Den subtila intrigen är känsligt och elegant utvecklad och tillåter Sue Monk Kidd att förmedla sina idéer om ras och religion samtidigt som hon berättar en minnesvärd historia."
Anderson Independent: "Språket i boken är underbart. Den här berättelsen är fylld av honungens sötma men biets gadd finns också där."
The New York Times: "Honungsbiets hemliga liv är en roman som ger dig som läsare stor förtröstan: Ta mig tusan, om den lilla flickan Lily klarade av det måste jag också kunna."
Time Out, N.Y.: "Det är en absolut glädje att läsa den här boken."
The State: "En mäktig berättelse om livsvisdom och de hemligheter vi alla bär inom oss. Innan jag hade läst första kapitlet till slut hade jag både skrattat och gråtit. Jag kunde inte värja mig, jag var tvungen att fortsätta resan med Lily, hennes färgstarka vännina Rosaleen och de underbara kalendersystrarna."
Philadelphia Inquirer: "Det här är en så charmerande bok att jag redan ser den framför mig som Oprah Winfrey-val och bästsäljare."
Har nu kommit till sidan 52, vilket är en bit in på kapitel 2. Har ännu inte gråtit, men skrattat till några gånger åtminstone. Och blivit fly förbannad på hur de vita "männen" behandlade Rosaleen!!
Då jag läste att den legat på topplistan så länge, så var en av mina första tankar att den nog varit en Oprah-bok, så det var ju lite kul att läsa Philadelphia Inquirers text.
Så långt som jag kommit hittills kan jag inte annat än hålla med The States första citerade mening till etthundra procent! Så lysande beskrivet om hur barn ser på saker och ting och hur mycket vuxna sårar (och speciellt föräldrar som står så nära) utan att de, kanske någonsin, förstår barnens syn på det hela.
Läs den!!!
Vill sitta och läsa och njuta hellre än att vara inne och jobba på. Det tar jag en dag då det är sämre väder!!
Läser Sue Monk Kidds bok "Honungsbiets hemliga liv". Har läst 'inneromslaget' eller vad man ska kalla det och är imponerad över de recensioner och den uppmärksamhet boken fått.
"Honungsbiets hemliga liv är en sensationell romandebut, den har i USA sålt i mer än 3 miljoner exemplar och legat på bestsellerlistan i mer än ett år, oftast på förstaplatsen."
Book Magazine skriver: "Jag trodde inte att det fanns några perfekta böcker men när jag läst den här ändrade jag uppfattning. Språket är spänstigt och inspirerat. Den subtila intrigen är känsligt och elegant utvecklad och tillåter Sue Monk Kidd att förmedla sina idéer om ras och religion samtidigt som hon berättar en minnesvärd historia."
Anderson Independent: "Språket i boken är underbart. Den här berättelsen är fylld av honungens sötma men biets gadd finns också där."
The New York Times: "Honungsbiets hemliga liv är en roman som ger dig som läsare stor förtröstan: Ta mig tusan, om den lilla flickan Lily klarade av det måste jag också kunna."
Time Out, N.Y.: "Det är en absolut glädje att läsa den här boken."
The State: "En mäktig berättelse om livsvisdom och de hemligheter vi alla bär inom oss. Innan jag hade läst första kapitlet till slut hade jag både skrattat och gråtit. Jag kunde inte värja mig, jag var tvungen att fortsätta resan med Lily, hennes färgstarka vännina Rosaleen och de underbara kalendersystrarna."
Philadelphia Inquirer: "Det här är en så charmerande bok att jag redan ser den framför mig som Oprah Winfrey-val och bästsäljare."
Har nu kommit till sidan 52, vilket är en bit in på kapitel 2. Har ännu inte gråtit, men skrattat till några gånger åtminstone. Och blivit fly förbannad på hur de vita "männen" behandlade Rosaleen!!
Då jag läste att den legat på topplistan så länge, så var en av mina första tankar att den nog varit en Oprah-bok, så det var ju lite kul att läsa Philadelphia Inquirers text.
Så långt som jag kommit hittills kan jag inte annat än hålla med The States första citerade mening till etthundra procent! Så lysande beskrivet om hur barn ser på saker och ting och hur mycket vuxna sårar (och speciellt föräldrar som står så nära) utan att de, kanske någonsin, förstår barnens syn på det hela.
Läs den!!!
Kommentarer
Trackback
