Egoina - vår fina Ina

Vet inte varför jag blev så berörd.
Det jag tänkte på igår kväll när jag gick och la mig var Egoina.
Och det första som kom in i huvudet i morse var att jag var tvungen att kolla hennes blogg om det kommit upp något nytt.
Det hade det inte... Kollade hennes mammas blogg (egoinasriktigamamma. blogg.se) och då fick man bekräftelse på att det verkligen var slut...

Shit alltså! Jag menar, jag har aldrig träffat människan. Hur kan hon ta sig in i mitt medvetande på det sättet?
Jag känner med henne...
Har aldrig haft ett speciellt långt förhållande, eller ens ett bra, men jag vet hur det känns att bli sviken!
Och jag antar att det är en av de tankar som far genom hennes huvud..

Ska sätta igång med min dag, men tankarna finns hos dig, Egoina.
<3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0